Sidor

torsdag 23 oktober 2008

Från fotoalbumet

Min hårddisk är full igen så jag har suttit och sorterat bilder för att frigöra minne. Hittade bland annat den här på pappan Lotus. 
Lotus fick sin första kull 2003 och han tog sin papparoll på väldigt stort allvar. Han kunde inte slappna av en minut utan hade hela tiden koll på ungarna, och det var viktigt för honom att pyssla med varenda en av dem.

I kullen föddes en blå och fyra choklader. Prickflickan längst till höger i bild är Izzys mamma. Alla ungarna utom den solida chokladhonan lever. Hon flyttade till Polen och ställdes ut en hel del, men dog för två år sedan i sviterna efter ett kejsarsnitt.

Den blå honan i kullen behöll vi. Hon blev Lotus stora kärlek. Jag tror att han aldrig kommer att älska någon katt lika mycket som han älskade henne. Det var som om han inte kunde fungera utan henne. Var inte hon i samma rum som honom gick det inte att få kontakt med honom, han var tvungen att ha henne i närheten för att vara hel.
I stamtavlan heter hon Dear Prudence, men hon fick ett egyptiskt smeknamn som sin mamma. Mamman kallades Giza och Prussiluskan fick heta Pepy efter en farao.


Pepy drog efter hand jämt bara med Lotus. Och eftersom vi redan tidigt kastrerat henne (eftersom hon plockade päls och inte gick att använda i avel) så beslöt vi oss för två år sedan (eller är det redan tre? tiden går så fort) att placera om henne. Hon flyttade till en ensamstående farbror som bor bara några kilometer från oss. Han ringer ett par gånger om året och berättar hur de har det. Pepy, vår smidiga, fartiga puma, har nu blivit en tämligen fet knäkatt, som blir matad med delikatesser som oxtunga och fläsklägg. 

2 kommentarer:

Ulrika sa...

Nämen pappa Lotus, guuud vad sött! :-) Och vad hemskt tråkigt att ni blev tvungna att omplacera Pepy, stackars Lotus (och stackars er) :-( Hur tog han det?

Ramses var tydligen hemskt olycklig när hans tjejer var borta på utställning i lördags. Han bara ropade och ropade hela dagen. Så de knyter starka band, de små kissarna...

Anonym sa...

Ja, visst knyter de band. Mina båda ryssar var sådär superkära och alltid sams. När Tiger dog sörjde Elsa i flera månader, bara låg på sin kudde, gick och åt, gick på lådan och tillbaka till kudden. Men en vacker dag hade hon beslutat sig för att hon sörjt färdig och kom gåendes ut i vardagsrummet.

Nu börjar jag tro att Opus och Lalaith också är står varandra väldigt nära. Just nu ligger de och klämmer på en smal stol, det ser inte bekvämt ut, men de är tillsammans.

Även jag undrar hur Lotus tog det. Stackars pappakatten! Men han såg ju inte så olycklig ut på utställningen, eller på bilderna där han är "låssmed".